A part of Ädellab is from Thailand and a part of Ädellab will be in Korea. A part of Ädellab will always belong to South Africa and a part of Ädellab has a proud Swedish heart.
The 8 Master students leaving Ädellab are of 7 different nationalities.
It is not the names of countries that is interesting here but the different cultures in which the students grew up. The richness and beauty of the international encounters lay in the exchange of artistic ideas, based on their different living conditions.
Craft is a media of expression based on the everyday’s objects. And although the concept of Ädellab could be described as a constant departure from the given, the point of departure itself will remain strongly influenced by our cultural heritage.
When a Swedish artist approaches the tradition of corpus work and adopts a critical position towards the postmodern it has to be understood in relation to the popularity of Scandinavian Form in the 50s and 60s. And when a Taiwanese artist approaches our desire for individuality or when an artist with Turkish roots approaches the subject of homosexuality, the cultures they belong to are also relevant.
This does not mean that the work relies on the insider’s knowledge of nationality. The 8 themes chosen by the graduating students are all highly relevant and universal in nature. But our work as artisans consists of applying personal knowledge to form, and since personal knowledge is influenced by our cultural heritage, this spices each work throughout.
Ädellab was the melting pot in which this cultural exchange happened. It was also the place where each artist reached the necessary distance to embody their insights into their own heritage. Ädellab remains one element in each individual’s artistic identity which they will take with them into their future – into the land of tomorrow.
Karen Pontoppidan, Professor of Jewellery and Corpus Art
En del av Ädellab kommer från Thailand och en annan del av Ädellab kommer att hamna i Korea. En del av Ädellab kommer alltid att tillhöra Sydafrika och i en del av Ädellab klappar ett stolt svenskt hjärta.
De åtta masterstudenter som lämnar Ädellab är av sju olika nationaliteter.
Det är inte namnen på länderna som är intressanta här, utan de olika kulturer i vilka studenterna har växt upp. De internationella mötenas skönhet och rikedom låg i ett utbyte av konstnärliga idéer som i sin tur utgick från studenternas skiftande levnadsvillkor.
Hantverket som uttrycksmedel är baserat på bruksföremålen. Och även om konceptet Ädellab kan beskrivas som en ständig avvikelse från det givna kommer själva utgångspunkten även i fortsättningen att vara starkt påverkad av vårt kulturella arv.
När en svensk konstnär närmar sig corpustraditionen och antar en kritisk hållning gentemot det postmoderna måste detta förstås i relation till den skandinaviska formens populäritet under 1950- och 60-talen. Och när en taiwanesisk konstnär närmar sig vår längtan efter individualitet eller när en konstnär med turkiska rötter närmar sig ämnet homosexualitet är även deras respektive kulturer relevanta.
Det här innebär inte att verket måste luta sig mot den initierades kunskap om respektive nationalitet. De åtta teman som de avgående studenterna har valt är alla mycket relevanta och universella till sin natur. Men vårt arbete som hantverkare består i att applicera den personliga kunskapen på formen, och då den personliga kunskapen påverkas av vårt kulturella arv kommer detta att krydda varje enskilt verk.
Ädellab var den smältdegel i vilken detta kulturutbyte kunde äga rum. Det var även den plats där varje enskild konstnär kunde uppnå den nödvändiga distans som krävs för att kunna förkroppsliga insikten om det egna arvet. Ädellab kvarstår som ett element i varje enskild konstnärsidentitet, vilket de kommer att ta med sig in i framtiden – till framtidens värld.
Karen Pontoppidan, gästprofessor i metall- och smyckeskonst