”My father once picked a liverleaf and gave it to me. I was sad because it was a protected flower. I wanted to explain that to my father but I didn’t know how. Then I understood: it was this that made me sad, and not because I was some sort of nature activist when I was 6. I’d learned about the right of public access at nursery school, and my father hadn’t.”
Personal stories about Sweden based on various aspects of being Swedish in a globalized time. A time where different perspectives meet and hybrid identities arise, at the same time as the need for a national identity seems to be growing stronger. In my work I and a number of invited guests with widely different backgrounds, try to formulate and reformulate the concept of Swedishness. Can we through telling other stories, expand the tale of Sweden and make it contain greater variations?
“En gång plockade pappa en blåsippa och gav den till mig. Jag blev ledsen för den ju var fridlyst. Jag ville förklara det för pappa på ett bra sätt men jag visste inte hur. Sen förstod jag att det var just det som gjorde mig ledsen, och inte att jag var någon slags naturaktivist när jag var 6. Jag hade lärt mig om allemansrätten på dagis. Det hade inte pappa.”
Personliga berättelser om Sverige utifrån olika aspekter av svenskhet i en globaliserad tid. En tid då olika perspektiv möts och hybrida identiteter uppstår, samtidigt som behovet av den nationella identiteten tycks växa sig starkare.
I mitt arbete försöker jag och några i min omgivning med vitt skilda bakgrunder, formulera och omformulera begreppen “svensk” och “svenskt”. Kan vi genom att berätta andra berättelser utvidga berättelsen om Sverige och få den att rymma större variationer?
